Forskning & Utveckling Hållbart arbete - Aktiveringsprojekt - Sysselsättning & social rättvisa - Arbetsgivarattityder & funktionshinder

Misa arbetar aktivt för att följa och stödja forskningen inom vårt verksamhetsfält. Vårt långsiktiga mål med dessa satsningar handlar om att ge personer med funktionsnedsättningar bättre förutsättningar på arbetsmarknaden och samhället i övrigt.

Forskning

Forskning i samarbete med Misa

Sysselsättning och social rättvisa

HH_A_cmyk
Misa har stått som huvudsaklig finansiär för avhandlingsprojektet ”Sysselsättning och social rättvisa”, en studie som färdigställdes under maj 2016.

Forskningsprojektet undersökte vad som händer efter gymnasiesärskolan med avseende på sysselsättning. Projektansvarig var Professor Magnus Tideman, ansvarig doktorand har varit Jessica Arvidsson vid Högskolan i Halmstad.

Läs mer om forskningsprojektet i denna intervju med Jessica Arvidsson eller läs hela Doktorsavhandling-Jessica Arvidssson

Här kan du läsa andra artiklar om studien:
Debattartiklar i DN
http://www.dn.se/debatt/gymnasiesarskolan-leder-allt-for-sallan-till-arbete/
http://www.dn.se/debatt/repliker/svart-med-uppfoljning-av-gymnasiesarskolan/
http://www.dn.se/debatt/repliker/det-gar-inte-att-hanvisa-till-bristande-kunskap/

Intervju i Sveriges Radio P4 med Professor Magnus Tideman
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=493&artikel=6454315

Artiklar från gymnasiesärskolan.se:
”Ny studie vad händer efter gymnasiesärskolan”
”Svårt att få jobb efter gymnasiesärskolan”

Internationell artikel i ”Research and practice in intellectual and developmental disabilities”:
Post-school options for young adults with intellectual disabilities in Sweden

Being elsewhere

HH_A_cmyk
Renee Luthra, doktorand vid Högskolan i Halmstad, studerar personer med intellektuell funktionsnedsättning som efter gymnasiesärskolan inte har sysselsättning inom daglig verksamhet, förvärvsarbete eller studier-utan befinner sig ”någon annanstans” (elsewhere).

Avhandlingsarbetet har utgångspunkt i projektet med arbetsnamn ”Särskolan och Sen” som startade 2011 och studerar 12 269 f.d. elever i gymnasiesärskolan som gick ut mellan 2001-2011 i hela Sverige (Arvidsson m.fl). I projektet har de första analysresultaten identifierat en betydande grupp som efter gymnasiesärskolan inte återfinns varken i daglig verksamhet, förvärvsarbete eller studier (24 procent d.v.s. 2955 av totalt 12 269 personer). Denna grupp benämns vara elsewhere och deras sysselsättning, såväl som livssituation i övrigt, är i stort okänd.

Det övergripande syftet med Luthras avhandlingsarbete är att få en bättre förståelse samt öka kunskapen om situationen och förutsättningarna för elsewhere gruppen. Avhandlingen kommer att bestå av fyra delstudier. De första två delstudierna ger en övergripande kvantitativ bild av elsewhere gruppen utifrån bakgrundsfaktorer, ekonomisk ersättningar och LSS stöd, respektive familjesituation och levnadsvillkor. De två sista delstudierna, som genomförs via intervjuer, kommer att rikta fokus mot individers egna erfarenheter och upplevelser av att tillhöra elsewhere gruppen med särskild fokus på livsvillkor, livschanser och sociala relationer.

Avhandlingsarbetet finansieras av Högskolan i Halmstad och Misa AB.

Vägarna mot anställningsbarhet – En studie av aktiveringsprojekt

su_logga

Projektet ”Vägarna mot anställningsbarhet – En studie av aktiveringsprojekt” genomförs av doktorand Ignacio Concha-Ferreira vid företagsekonomiska institutionen vid Stockholms Universitet. Ignacio påbörjade sitt avhandlingsarbete under 2009 och har för avsikt att studera hur personer med funktionsnedsättningar på olika sätt rör sig mot anställning. Misa bidrog med respondenter (personal + deltagare) i denna studie. (Avhandlingen är pausad).

Hållbart arbete

orebro universitet

Projektet ”Hållbart arbete” initierades år 2007 av Professor Berth Danermark och Sivert Antonsson vid institutet för Handikappvetenskap med stöd av Misa.

Projektet har riktat in sig på frågan hur arbetslösa personer med nedsatt arbetsförmåga, utifrån metoden Supported Employment, kan nå, få och behålla ett arbete på den öppna arbetsmarknaden.

En slutrapport av projektet är skriven av doktorand Johanna Gustafsson vid Örebro
Universitet. Misa har varit referensorganisation såväl som del i projektets styrgrupp.
Rapport Hållbart arbete

Samhällsekonomiska vinsten av Supported Employment

Ett delprojekt inom ”Hållbart arbete” analyserade den ”Samhällsekonomiska vinsten av Supported Employment”. Doktorand Per Germundsson vid Malmö högskola har bland annat erhållit ekonomiskt stöd från Misa för att undersöka frågan i sitt avhandlingsprojekt. Resultaten finns tillgängligt i form av vetenskaplig artikel i tidskriften, International Journal of rehabilitation research.

Forskning av Misa

Arbetsgivarattityder & Funktionsnedsättningar?

Misa genomförde under 2013 en större undersökning av arbetsgivares attityder kopplat till olika funktionsnedsättningar.

Studien är unik i sitt slag då den är byggd utifrån en vinjett metodik Formen innebär att arbetsgivare har fått information om de olika funktionsnedsättningarna innan de tagit ställning i attitydfrågan.

Undersökningen har genomförts av Jennie Andersson och presenterades på NNDR konferensen i maj i Åbo. Studien kommer ut i rapportform under hösten 2014.

Långsikttiga effekter av Misas stöd

Vad har varit framgångsfaktorerna i Misas stöd till deltagare som fått och bibehållit sin anställning?
Vad är det som gjorde att vissa deltagare inte har stannat kvar i sin anställning?
En forskningsstudie genomförs internt i Misa som leds av Professor Magnus Tideman, klart under hösten 2014

Projektrapporter

Här kan du ladda ned och läsa färdiga rapporter som Misa varit involverad i eller som på något sätt berör vårt verksamhetsfält. Vet du en rapport som skulle passa in? Tipsa oss gärna!

RUSTA-projektet

Under åren 2014 till 2017 erbjöds 20 studenter på Kungliga Tekniska högskolan (KTH) ett utökat stöd som komplement till det befintliga pedagogiska stöd högskolan erbjuder studenter med funktionsnedsättning. Studenterna var i åldrarna 19 till 29 år, hade Aspergers syndrom och gick något av KTH:s ingenjörsprogram. Projektet finansierades med medel från Allmänna arvsfonden med Autism-och Aspergerförbundet som projektägare, i samarbete med Misa AB och Kungliga Tekniska högskolan.

Utifrån de erfarenheter som gjordes under tiden har nu RUSTA-projektet tagit fram två skrifter.
-Studera på högskola och universitet med Aspergers syndrom
Tips som kan underlätta din studievardag
-Att vara mentor till studenter med Aspergers syndrom
Tips som kan ge dig vägledning i din mentorsroll

Att vara mentor till studenter med Aspergers syndrom Studera på högskola och universitet med Aspergers syndrom

Långsiktiga effekter? En studie om personer med funktionsnedsättning och deras etablering på arbetsmarknaden.

En forskningsstudie har genomförts inom Misa ledd av Professor Magnus Tideman, Högskolan i Halmstad. Studien syfte var att försöka identifiera framgångsfaktorer i supported employment som lett till en anställning och ta del av deltagarnas erfarenheter och hållbarheten i arbetssituationen två år efter avslutat stöd. Vad är det som gjorde att vissa deltagare stabiliserat sin position på arbetsmarknaden och att andra inte stannat kvar i anställning?

Långsiktiga effekter? Studie om personer med funktionsnedsättning och deras etablering på arbetsmarknaden

ADHD Projekt

Misa har haft flera projektsatsningar gentemot gruppen personer med ADHD, den första tillsammans med riksföreningen Attention i form av ett Arvsfondsprojekt. Frågeställningen har varit ”Hur stöttar man personer med ADHD på bästa sätt?”

I flera steg har Misa därefter finansierat egna projekt där en modell och metoder tagits fram för lämpliga stödformer. Misa har under projektperioden fått majoriteten av deltagarna i anställning. Modellen och idéerna från projektet finns sammanställda i en projektrapport (2012).

ADHD och anställning – Arbetsprojekt

Myndighetslabyrinten

Inom Misas ADHD-projektet gjordes ett speciellt arbete som mynnade ut i denna rapport som beskriver hur myndigheterna mött och bemött ett antal personer med ADHD. I rapporten Myndighetslabyrinten följer vi ett antal personer och deras kamp för att få rätt till relevant stöd. Studien visar hur svårt det är att få rätt stöd och rätt bemötande av samhället! (Rapport från 2012).

“Myndighetslabyrinten” Rapport, inriktning ADHD Uppföljning på “Myndighetslabyrinten”

Misaboken

Misa har skrivit och gett ut boken ”Tre steg till arbete” (2011) som beskriver våra egna arbetsprocesser och hur vi utformar vårt stöd. Boken blev recenserad i tidningen ”Arbetsterapeuten” av docent Ulla Nygren (2012).

  • TIPS FRÅN MISA

    Omsorgsrevolutionen

    Under 1900-talet har ca 100 000 personer med utvecklingsstörning levt hela eller delar av sina liv på anstalter. Men år 2000 var i praktiken alla anstalter nerlagda. Hur gick det till? Hur speglades denna utveckling i debatt och media? Det här är en ny fantastisk historiebok som Karl Grunewald har sammanställt. I boken finns tidningsklipp, bilder och korta faktatexter som skildrar utvecklingen under de avgörande åren på andra hälften av 1900-talet. Beställ boken via tidskriften Intras hemsida.
    http://www.tidskriftenintra.se

Andra samarbeten

Misa har haft ett flertal uppsatssamarbeten under de senaste åren med högskolor och universitet, här nedan presenteras några av studierna med sammanfattning.

Från praktik till anställning med lindrig utv. störning, 2013, (Petra Kämpe och Åsa Karlsson, Stockholms universitet)

Syftet med denna studie är att beskriva och bidra till ökad förståelse kring prägeln på steget från praktik till anställning för individer med en lindrig utvecklingsstörning med önskan om att finna hämmande eller främjande faktorer.

Vår kvalitativa studie är baserad på utsagor från fem olika arbetsgivare som analyserats med hjälp av vår teoretiska referensram. Referensramen innehåller Supported Employment, individuellt stöd i arbete, medkänsla, urvalsprocessen samt stereotyper.

Undersökningen visar bland annat att arbetsgivarna är övergripande positiva till individer med en lindrig utvecklingstörning men att de inte hade anställt i samma utsträckning utan lönebidraget som är en statlig subvention.

Att steget från praktik till anställning ibland uteblir tror arbetsgivarna själva bland annat beror på bristande ekonomiska möjligheter för företaget men även att stereotypa uppfattningar kring individerna samt rädsla för merarbete fortfarande existerar. För att underlätta steget från praktik till anställning så krävs en bra övergångsperiod där organisationer likt Misa erbjuder sitt fulla stöd mot både individen och arbetsgivaren. Det är även viktigt att adressera rätt person på företagen i försöken att få till en anställning.

Anställda med Aspergers syndrom – Fyra perspektiv, 2012 , (Ulla Vrethagen, Stockholms universitet)

Studien visar vilka aspekter arbetsgivare finner betydelsefulla vid och under anställning av en person med Asperger Syndrom. Med hjälp av en kvalitativ metod baserad på semistrukturerade intervjuer ger fyra arbetsgivare och en arbetsledare sin syn på detta.

Studien betraktas som delvis explorativ utifrån ett arbetsgivarperspektiv och delvis jämförande utifrån ett arbetsledarperspektiv. Den stora och egentligen enda skillnaden för arbetsgivaren, jämfört med andra anställningar utan uttalad särskild omständighet, är att personen kommit till arbetsplatsen med hjälp av Misa AB, en organisation som arbetar med metoden Supported Employment utifrån svenska förhållanden.

Metoden innebär bland annat att anställningen föregås av en praktikperiod, där den anställde och arbetsgivaren kan se om de passar för varandra. Ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, teorier om ledarskap och lärande samt tidigare forskning och litteratur används vid analysen av resultaten.

Studiens resultat visar en pragmatisk inställning hos arbetsgivaren och en grundinställning att alla i samhället bör få en chans att visa sin kompetens på arbetsmarknaden.

För att en anställning ska bli aktuell behöver arbetsgivaren öppenhet, så att styrkor och svagheter blir synliga. Fördelarna måste uppväga eventuella nackdelar och där spelar prestation och ekonomiska förutsättningar in.

Inga krav på förkunskaper fanns, men ett viktigt fynd är arbetsgivarens krav på intresse och vilja att lära hos den anställde. De faktorer som har betydelse för att anställningen ur arbetsgivarens perspektiv ska anses som lyckad, analyseras som att deltagaren upptas i gemenskapen på arbetsplatsen så att ett ömsesidigt lärande sker.

Teorin om situerat lärande används för att belysa hur den anställdes identitet transformeras från funktionshindrad till fullvärdig medarbetare. Genom sitt vardagliga handlande påverkar ledaren medarbetarnas värderingar och ett processinriktat ledarskap med fokus på utveckling och det relationella verkar därför gynnsamt. I diskussionsdelen används det socialkonstruktivistiska perspektivet för att kritiskt granska det medicinskt inriktade förhållningssättet till Asperger Syndrom och hur dess kategoriseringar av funktioner och beteenden kan bidra till ytterligare svårigheter, genom att befästa olikheter som något avvikande som bör förändras. I förslag till vidare forskning föreslås fler studier av villkoren på arbetsmarknaden för personer med Asperger Syndrom, ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.

Employer attitudes towards people with disabilites, 2012, (Jennie Andersson, Lunds universitet)

Only ten percent of people with disabilities in Sweden hold a salaried employment and one of the main barriers in hiring these individuals is employer attitudes.

Using a correlational approach, the aim of this study was to investigate employer attitudes towards hiring people with a psychological disability.

Two hundred questionnaires were distributed to headhunters and employers with hiring responsibilities and 68 participants (37 women, 31 men) completed the questionnaire, giving a response rate of 34%.

The mean value of the dependent variable measuring employer attitudes was 5.04 on a scale of 1-7, with high values indicating that employers are interested in hiring people with disabilities.

The results showed that the independent variables “previously employed someone with a disability”, “interested in hiring someone with depression”, and “employers in the businesses of computer/IT, social work/pedagogy and sale/retail” contributed significantly in predicting employer attitudes.

The results support previous findings that employers generally hold positive attitudes towards people with disabilities and that if an employer has previously hired someone with a disability they are more interested in doing so again.

Att ge gymnasiesärskolor på nationella program verktyg inför arbetslivet, 2010. (Majia Balodis Karlsson, Stockholms universitet)

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare på gymnasiesärskolans nationella program förbereder elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning för yrkeslivet.

Tolv lärare har svarat på frågor om sin syn på gymnasiesärskolans kursplaner och hur de förbereder elever för ett framtida yrke och livet efter skolan. Frågeställningarna i undersökningen är:

Vad upplever lärare som styrkor och svagheter med nuvarande yrkesförberedande insatser? Vad får elever lära sig om framtiden av lärarna på gymnasiesärskolan? Och hur efterlevs intentionerna i skolans styrdokument i fråga om yrkesförberedande insatser?

Undersökningen är en kvalitativ enkätstudie med öppna frågor.

Lärarna arbetar på fyra olika gymnasiesärskolor och besvarade enkäten samt förde ett samtal kring ämnet efteråt.

Enkätfrågorna handlar om kursplaner och hur de fungerar, lärarnas åsikter kring arbetsplatsförlagd utbildning, vad lärarna vet om elevens syn på den yrkesförberedande delen av undervisningen samt vad de anser att eleven vill veta om livet efter skolan.

De två sista frågorna i formuläret rörde sig om vad eleven borde få veta som inte tas upp i skolan idag samt vad läraren skulle vilja förändra kring arbetsförberedande insatser. Efter att ha besvarat enkäten diskuterades aktuella frågor med lärarna.

Samtalsämnen var spontana och icke-styrda. Lärarnas svar tyder på att lärarna besvarade enkätfrågorna utifrån sina erfarenheter av elevernas varierande grad av utvecklingsstörning.

Resultatet visar att lärarna är relativt nöjda med särgymnasiets kursplaner på nationella programmet, men några antydde att kunskapskraven var väl högt ställda medan en annan tyckte att de var för lågt ställda.

Lärarna beskriver att de väver in kärnämnen i yrkesutbildningen men arbetar även traditionellt med läroböcker och anser att de verkar på bred front med att stärka eleverna moraliskt och kunskapsmässigt inför arbetslivet.

Resultatet tyder på att eleverna inte har för vana att utbyta och diskutera arbetslivserfarenheter sinsemellan. Lärarna pekar på avsaknad av APU-platser och på svårigheter att ge eleverna ett brett urval av praktikplatser. Lärarna vill ha mer och bättre kontakt med aktörerna på arbetsmarknaden.

Studien berör också frågor kring de funktionshindrades situation i samhället och hur erfarenheter historiskt sätt har påverkat gruppen som helhet. Studien lyfter fram begränsningar som detta för med sig men även de möjligheter som framträder.

Asperger, det nya varumärket, 2010 (Antonia Arapoglou Pashalidou & Lina Gernandt, Stockholmsuniversitet)

Är det möjligt att med marknadsföringsåtgärder mildra arbetsgivares fördomar gentemot personer med Aspergers syndrom?
Antonia Arapoglou Pashalidou & Lina Gernandt, Stockholmsuniversitet

Sammanfattning
Det svenska samhället bygger på ett välfärdssystem som är till för att stödja invånarna i de olika situationer som dessa kan mötas av i sina liv.

En av de funktioner som samhället bidrar med är att erbjuda sysselsättning till dem som står utanför arbetsmarknaden. Detta görs bland annat genom de institutioner som kallas för daglig verksamhet.

Många personer inom de dagliga verksamheterna skulle kunna arbeta på den reguljära arbetsmarknaden istället. En sådan grupp är personer med Aspergers syndrom som ofta besitter de kunskaper och färdigheter som krävs för att utföra ett vanligt arbete.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka huruvida förbättrad kommunikation kan öka möjligheterna för en person med Asperger att erhålla anställning på den reguljära arbetsmarknaden.

Vi har genomfört en empirisk fallstudie baserad på två deltagare och 20 genomförda intervjuer. Resultaten har visat att det med hjälp av marknadsföringsåtgärder går att föra en ärlig och öppen kommunikation och därmed mildra arbetsgivares fördomar. Samtidigt som det för arbetsgivaren många gånger verkar handla om att hitta en anställd som kan anpassa sig efter deras angivna arbetsuppgifter istället för tvärt om, och att en social och självgående person kan prioriteras framför en unik personlighet.

Boken "Tre Steg Till Arbete"

Denna bok tar fasta på att ett arbete för oss människor är en viktig del av livet och vuxenidentiteten. Den vänder sig till dig som arbetar med att stödja människor på deras väg ut i arbetslivet, i första hand till dig som arbetar med personer som löper risk att hamna inom institutionsverksamhet eller sysslolöshet.

ISA-metoden

ISA-metoden (Individuellt Stöd i Arbete) ger dig metoder, praktiska verktyg och lämpliga förhållningssätt i att ge människor stöd och vägledning för att hitta en arbetsplats där de kan bidra med sin kompetens. Misa har utvecklat metoden med utgångspunkt från metoden Supported Employment. ISA-metoden utvecklas och kompletteras hela tiden och används internt inom Misa men har även börjat användas hos andra privata och offentliga utförare.

Människors förmåga & viljekraft

I boken beskrivs den arbetsprocess vi använder inom Misa och de tankar och synsätt som är grunden för Misas arbete. Som vi ser det handlar det i första hand om att se människors förmåga och viljekraft och att matcha dessa mot lämpliga arbetsgivare och arbeten. Det handlar också om att människor ska få det stöd som behövs för att kunna behålla sitt arbete.

Thumbnail for 3659

Redaktörer: Lisa Milesson & Malena Sjöberg

Formgivare: Instant book

Utgiven: Juni 2011

Antal sidor: 196

ISBN: 978-91-86945-00-8

Pris: 180 kr + frakt

bakgrund